Bangolf nr 4 2020
3 Den konstigaste utomhussäsongen genom tiderna är slut. Tredje helgen i juli var 13 veckors väntan på tävlingar slut. Konstigt nog hade det bara känts skönt och avkopplande att vara hemma på helgerna, jag trodde nog att man skulle få lite abstinens, efter vanan att flänga runt och spela på helgerna. Att åka och träningsspela MOS några lör- eller söndagar med det trevliga gänget i Slottskogen under den inställda perioden var perfekt sätt att hålla igång. När tävlingarna drog igång så var det bara att ge järnet. Jag var spelsugen och tvekade inte på att dubbla de två första helgerna: Slott skogen MOS lördag och sen direkt till Norrkö ping för att prova deras helt nya fantastiska MOS-anläggning. Lite träning på lördagkväl len som tack vare Micke Poduschkin ledde till prisplats på tävlingen dagen efter. Helgen efter blev det Hjelmsjös nattävling fre-lör och Nybro nationella på söndagen. Även om man är van att satsa och gå in för alla täv lingar ordentligt, så kan man faktiskt spela bara för skojs skull utan krav och förväntning ar. Det allra roligaste den tävlingen var att Ny bros duktiga unga tjej Annie Fransson frågade om jag ville spela lag. Hon spelade fantastiskt bra och vann den största klassen till antalet överlägset, och vi fick lagpris! Helgen efter blev kombinerad weekend på Öland och Kalmars nationella. Hittade riktigt mysigt boende som av en slump låg i området där Nicklas Strömberg körde glassbilen just en av kvällarna. Tävlingen blev en kanonsucce för min man, Martin Lundell som skrällde ordent ligt och vann A-klassen och lagtävlingen med 2:an Zeke Karlsson. Ja, det var faktiskt filt! De flesta arrangörer har varit noga att följa rekommendationerna för att motverka smitto riskerna. Alla spelarna har väl inte alltid varit lika noggranna med avstånd och att komma ihåg att inte hålla i protokoll, pennor, skrapor, paraplyer, bollar m.m. men totalt sett tycker jag det har känts så säkert det kan vara på de flesta ställen jag har spelat på i sommar. Varför skriver jag nu allt detta? Jo, för att jag tycker att det är allas skyldighet och ansvar att tillsammans hjälpas åt, vara noggranna och göra det bästa i den rådande situationen så vi kan fortsätta spela även omdet medför vissa begräns ningar och nytänkande. Viktigt i sammanhanget är INFORMATION så alla vet vad som gäller, vem somansvarar för vad och vilka konsekvenser som gäller om någon inte följer de uttalade/uppsatta regler/anvisningarna. På de åtta olika ställen jag har spelat i sommar har det varierat när det gäller att begränsa smittorisken. När det gäller själva protokollskrivningen har jag stött på följande: • Man gör som man vill • Sista man i trippeln skriver åt alla • En i trippeln skriver åt alla hela tävlingen • Alla skriver åt en spelare var • Alla får en personlig pärm och skriver åt en spelare (man byter bara protokollet i pär- men omman byter spelare i paret/trippeln) • Samma somovanochdessutomfår alla en ny inplastad personlig penna • Enharhandommobilenochtryckerinsiff- ror åt hela trippeln Utesäsongen avslutades på topp med DM och SAGM och nu när detta skrivs så funderar man på hur inomhussäsongen kommer att bli och viktigast av allt: Kommer någonting nå gonsin att bli normalt igen? Efter detta pande mi-året är det väl ändå logiskt att säga ”det var bättre för...” men vi måste hitta positiva saker ändå och tro på framtiden. Var rädda om er! SÄSONGEN SOM FÖRSVANN I N O M H U S - S M TEXT OCH FOTO: Annelie Lundell Kalmars nationella tävling, från vänster: Zeke Karlsson, Martin Lundell, Andreas Johansson.
Made with FlippingBook
RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=